fbpx

Kommunens arbetsmiljö bakom personalbristen

Man förundras över Haparanda kommuns val att inte jobba med arbetsmiljöfrågor. Man bortser från medarbetares delaktighet och interna informationskanaler saknas helt. Människor börjar och slutar i kommunen men ingen vet vem som gör eller gjort vad och när. Man väljer hela tiden den enkla vägen att inte åtgärda egentliga problem och brister eller att ens undersöka några orsaker till att människor inte orkar i sin arbetssituation. Problemen gör att medarbetare inte stannar och får ersättas av noviser.

Arbetsgivaren och politiken väljer att jaga pengar med schemaförändringar och minskning av bemanning, det sker överallt i organisationen – en ny modern strategi.

Många kunniga och erfarna personer går i pension och ovärderlig kunskap försvinner med dessa, i bästa fall ersätts de med en ny, som kommer och går nästan lika fort till något annat.

Det så kallade hälsoschemat som införts bedöms från flera håll i landet som ohållbart och fel för skiftarbetande personal i kombination med familjeliv. Haparanda har inte alls en långsiktig strategi att jobba med för att skapa ett hållbart arbetsliv eller för att få personal att stanna, orka och må bra i sin anställning.

Att Arbetsmiljöverket besökt både Kommunhuset och Klippan och begärt en rad arbetsmiljöåtgärder och lämnat synpunkter behöver man som kommunanställd bli upplyst om via den lokala tidningen!? Brister och åtgärder som framkommer är helt rimliga.

Vad betyder ett enkelt skyddsombud för Haparanda kommun? Borde inte skyddsombud även få information internt och även vara delaktiga i arbetsmiljöarbetet på riktigt?

Har under X antal år med stort intresse följt de olika problem som framkommit och framkommer fortsatt i kommunen. Dels vid Klippan, hur man valt att hantera arbetsmiljön och framför allt skyddsombuden som axlat en tung roll och situation under många år. Ett som slutligen köptes ut. Arbetsmiljöverket har gjort sin bedömning och arbetsgivaren motsätter sig även den bedömningen. Arbetsmiljöverket bör ändå anses som sakkunnigt i dessa frågor!

Skyddsombudsrollen är rakt igenom en otacksam roll. Utifrån rollen och lagen har hen en skyldighet att agera, synliggöra, vara delaktig i processer men samtidigt finns en intern kultur i kommunen som låter chefer utsätta skyddsombud för kränkande behandling, motsätta sig deras arbete och delaktighet, ifrågasätta dem, hota och bestraffa med bristande löneutveckling för att tysta dem. Finns utöver det ett annat intressant mönster i Haparanda: Blir inte skyddsombuden utköpta, så slutar det oftast med ett erbjudande om omplacering eller att denne själv väljer att bryta upp från sin arbetssituation och lämnar rollen som skyddsombud. Det är inget konstigt, precis ingen orkar ensam i den motstridiga rollen som man hamnar i som skyddsombud i Haparanda. Kollegor utnyttjar situationen för att skaffa egna poäng hos chefer för att i nästa stund begära eget stöd i sina frågor. Vi jobbar i en kommun där arbetsmiljöfrågor sopas under mattan, där arbetsgivaren saknar ett genuint intresse att lyssna och samverka och agera i dessa frågor.

Haparanda kommun har en HR-avdelning som finns, men den syns inte, driver inte något arbetsmiljöarbete. Den gör olika medarbetarundersökningar men sen då? Svaret är absolut inget alls. Man påbörjar olika risk- och konsekvensanalyser vid förändringar, dessa försvinner sedan och uppföljningar görs inte trots att så utlovats. De risker som synliggörs i analyser kan vara väldigt allvarliga redan innan förändringen sker, till exempel när bemanning minskar och olika förändringsåtgärder genomförs. Hur många har inte i samband med dessa hoppats på att förändringar stoppas? Kompetenta människor kämpar och människor går sönder i sitt arbete – de behandlas som enskilda små öar och ofta med antydan att de ensamma brister och är otillräckliga i sitt arbete. Man begriper att risk- och konsekvensanalyser är dokument som ska finnas om någon efterfrågar, då syns det inte utåt att man kör över den personalgrupp som frågan berör. Arbetsgivaren, främst chefer, har ett eget uppdrag och slutför sitt – annars hamnar de i ett eget dilemma om arbetsvägran och bristande resultat.

En mer omfattande undersökning av arbetsmiljön som tillsattes av förra kommunchefen Lena Ekh o Co i kommunhuset visade med all tydlighet att undersökningar kan vridas och vändas utifrån köparens intresse. Att kommunens arbetsmiljöproblem plötsligt var orsakat av vissa politiker eller partier, var ett nytt sätt att vinkla det hela på. Många blev mycket förvånade av resultatet. Arbetsgivaren lyckades tysta aktiva politiker!

Den fundering man får är dock: när ska kommunen vakna och på allvar börja se vikten av arbetsmiljöfrågor och ett aktivt arbete med målsättningen om hållbarhet och långsiktighet i arbetsmiljön? Pensionsåldern höjs av staten men här behöver även arbetsgivaren bidra och ge sina anställda förutsättningar för ett långt arbetsliv. Eller ska kommunen åter göra det enkelt för sig och ta nya viteskostnader och formulera ett vackert dokument med flosker och skylla på ett ensamt skyddsombud/ fack/ eller den nya kommunchefen eller kanske är det pandemin som nu orsakat att ett strategiskt arbetsmiljöarbete i kommunen uteblivit, vem vet?

Urvridna kommunmedarbetare

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

49 kommentarer på “Kommunens arbetsmiljö bakom personalbristen

  1. Undersköterskeutbildningen är på nivå gymnasieutbildning, men omfattar bara 65 veckor. Alltså drygt ett år. Sjuksköterskeutbildningen är treårig. En av mina vänner läste samtidigt både till sjuksköterska och förskolelärare. Båda på distans. Det tog för henne två år. Hon berättade att studiematerialet var väldigt lättläst och enkelt. Enligt skolverket är det allra lättast att komma in på – just- förskolelärarutbildningen. Men hur lätta är studierna om, som jag vet många gör, man kan jobba och ändå klara av heltidsstudierna, på distans. Och de som studerar är alltså den svagaste gruppen av studenterna. Alla har inte ens godkänt i alla ämnen från gymnasiet. ( Skolverket: Svårast att komma in, lättast att komma in. Svårast, om jag kommer ihåg rätt, var det att komma in på psykologprogrammet. Lättast, efter förskolelärarprogrammet, låg 1-7 lärarprogrammet.) Utbildningen till specialistläkare tar mellan 10 och 13 år.

      • Tyvärr litar jag mer på Skolverket än en civil person.
        Göteborg Universitet: ”Den generellt svaga konkurrensen om platserna bidrar till att lärarutbildningarna ( speciellt förskole- och 1-7)har bland de lägsta antagningskraven för akademiska yrkesutbildningar…lärarstudenterna har lägre snittbetyg från gymnasiet än en genomsnittlig högskolestudent.”

  2. Om det räcker med 3 timmars utbildning för att jobba inom vården så är det ju inte lönt att gå en 3-årig utbildning. Det känns som att dit duger vem som helst. Nedvärderande för utbildad personal.

    • Och direkt kommer de in för att vikariera utan ngn som helst introduktion …. vem är ansvarig den dagen det händer ngt riktigt allvarligt, kanske med fatal utgång ? Jag som USKA ? Enhetscheferna ? Socialchefen ? Politikerna i socialnämnden ? Vem ?

  3. Språkförbistring är svårt för alla inblandade såväl dem gamla som medarbetare. För dem gamla innebär det att dem inte förstår eller gör sig förstådd. Och för medarbetare att dem får merarbete pga av detta.
    Därför ska man inte anställa någon som uska som inte kan svenska och då menar jag att man gör sig förstådd och kan läsa och skriva/ dokumentera. Få delegering på läkemedel osv.
    I Haparanda har det alltid varit en merit om du kunnat meänkieli, då många gamla med tex minnespronlematik eller demens återgår till barndomens språk och för många gamla i Tornedalen var det meiänkieli/ tornedalsfinska.
    Så kan du finska så förstår du även det.
    Men Haparanda behöver lyfta sig över sandlådenivå och börja och ta tag i detta som händer på Klippan och arbetsmiljö problem i stort i Haparanda.
    Återigen pappersprodukter som hyllvärmare fyller ingen funktion.
    Ut i verkligheten både politiker och tjänstemän så ni förstår vad ni håller på med och möt era medarbetare på rätt sätt och nivå.
    Prioritera detta, för detta är en skamfläck för Haparanda kommun.
    Fackomud/ skyddsombud ska behandlas med respekt och lyssnas på. Inte köpas ut.
    Något annat är inte okej, så är det bara.
    Så skärp till er ni som är lokalpolitiker i Haparanda oavsett partitillhörighet.
    Vissa saker måste man ha en samsyn kring.
    Detta handlar om din mamma/pappa eller mor- far/ föräldrar och deras ålderdom.
    Så kavla upp ärmarna och visa vad ni går för i Haparanda.
    Pengar finns och mer kommer från staten.

  4. Sverige har inte brist på läkare, sjuksköterskor och annan kvalificerad vårdpersonal. Problemet är att dessa är på ”fel ställen” i den privata av skattemedel finansierade vården! Här har staten finansierat deras utbildning fullt ut, så går de till privata aktörer eller startar egna bolag som gör vinst med våra skattemedel! Inte konstigt att den offentliga vården har personalbrist. Nej, högerns s.k. frihetsreformer med privatisering och avregleringar av vården, äldreboenden, assistansen, apoteken, arbetsförmedling, försäkringskassan, bilprovning etc. är förödande främst för oss som bor i glesbygden!

    • Det ligger mycket i ditt resonemang tyvärr,vi har sett prov på den girigheten när några läkare skrev sig i en skrubb i Keminmaa.

    • Det är väl ändå inte så att staten finansierar hela utbildningen. Studielån, som jag antar att de flesta vårdstuderande tar, kostar minsann en del att betala tillbaka, med ränta, pengar som alltså staten får tillbaka. Att man inte behöver betala för att just studera hindrar inte staten från att tjäna på CSN:s påminnelseavgifter (flera hundra kronor för en försenad inbetalning). Dessutom är det ju faktiskt så att det ”staten” finansierar utbildningar med är skattebetalarnas pengar, och vilken skattebetalare som helst har väl ändå rätt att välja privata aktörer i slutänden, så varför skulle det vara negativt? Gör det dig någonting att andra människor går med vinst? Alla tjänar väl pengar på sitt jobb? Försäkringskassan är väl förresten inte avreglerad? Dålig är den dock på många sätt.

  5. Affe gillar inte finländare! Jag har jobbat inom vården 40 år och majoriteten av finländare har kunnat svenska! Prata inte stunt affe!

    • Ville bara synliggöra ett problem från vården och inte kritisera finländare, men tar man åt sig så är det ditt problem.
      Bra om någon synliggör problemet och att folk inte fortsätter att ha skygglappar på sig och snurrar vidare i gamla fotspår.
      Om det nu kommer fler från andra länder och börjar jobba inom kommunen så är det ju bra att dessa personer får lära sig språket även på arbetsplatsen och att man inte blandar in ytterligare ett främmande språk som dessa nyanlända inte kan.
      Ta av skygglapparna och öppna upp era ögon och gå inte i gamla hjulspår som det alltid varit.
      Har även hört finländare i Haparanda som uttryckt sig om invandrare och inflyttade svenskar ”att dom ska inte komma hit och ta våra jobb samt att dom får lära sig finska”.
      Men som jag skrev tidigare så är arbetsspråket i Sverige svenska och en merit om man kan andra språk.
      Detta är inget rasistiskt bara för att man ser situationen med andra ögon och genom livs- och arbetaerfarenhet.
      Att fastna i gamla hjulspår är inte berikande utan man stannar upp i livet.

      • Ja, man hör ofta finnar i Sverige säga att ”utlänningar” inte har någonting här att göra. Hm … Nåja, oavsett varifrån man kommer bör man åtminstone försöka prata svenska om man väljer att jobba i Sverige, även om uttalet eller grammatiken kanske inte blir helt perfekt. Det förekommer konstigt nog att ”andra utlänningar” nekas jobb med motiveringen att de inte är nog bra på svenska för att ta del av skriftliga arbetsbeskrivningar och liknande … samtidigt som man utan att tveka anställer finnar som saknar dessa språkkunskaper och som i vissa fall inte ens har hyfs nog att svara på enkla hälsningsfraser från svenska medarbetare utan förväntar sig och kräver att allting ska avhandlas på finska. Lyckligtvis beter sig inte alla på det viset – min egen allra trevligaste arbetskamrat råkar faktiskt vara finsk – och om viljan finns kan det nog (här i Tornedalen) ofta fungera att man pratar var sitt språk men i lite långsammare tempo så att alla hänger med. Hur som helst är det ett stort problem att svensktalande svenskar har svårt att få jobb i Sverige om de inte behärskar det finska språket.

      • Det behöver inte alltid vara en nackdel blanda in ytterligare språk.

        Jag jobbade ihop med en från ett annat land. Hon var tacksam att jag lärde henne även finska. Hon tyckte tom vissa saker påminde om hennes modersmål i finskan. Så var ingen stor belastning.

        Gamlingar dvs dem som bor där kommunicerade på finska.

        Så det beror på, jag tycker det viktigaste A-O är att man kan just kommunicera med gamlingarna bra.

        Givetvis även kollegor. Men de flesta förstår finska i Happis. Sedan ska man ju absolut inte lämna ut någon som inget kan.

        Men vi kan väl alla vara öppna och kunna lära oss också.

        Det är också 100% fel av vissa finnar kritisera andra utlänningar, håller helt med dig om den saken!

  6. När ska de som verkligen drabbas belysas i debatten!
    Hur är det möjligt att låta våra vårdtagare bli så illa omhändertagna? De får ligga i sina blöta blöjor och äta i sängen. Bra förslag att låta politikerna jobba på riktigt och se misären! Det kan inte vara möjligt att denna brist på omsorg ska få fortsätta. Allt för att få till en budget i balans.
    Det måste till mycket mer pengar!
    Hur kommer man att räkna på anbudet i det nya boendet?

  7. Jag har jobbat inom vården i 31 år !
    Har sagt upp mig och hittat nytt arbete utanför vården tack och lov!
    Största misstaget enligt mig var att 3-3 slopades!
    Näst största var att det plötsligt vällde in nytt folk som inte kunde språket och därmed inte klarade sig själv på golvet vilket medförde dubbelt arbete för oss gamla i gamet.
    Ett annat stort fiasko är de gullegrisar som avdelningscheferna har.
    Det är inte lika för alla som gäller.
    De som arbetar hårdast på golvet får minst , de som kan prata och klänger i chefens kjolstyg får mest !
    Lycka till , jag kommer aldrig tillbaka till vården !
    Lotta

    • Vad är det för skillnad nu när fler personer anställt från andra länder och som inte kan språket till 100% eller som det var tidigare då dom flesta i personalen envisades att prata finska på arbetsplatsen så att dom som har svenska som modersmål eller nyanlända som ska lära sig svenska blir utstötta.
      Sedan kunde dom finsktalande bli sura om några somalier eller filippinskor pratade sinsemellan på sitt eget språk och dessutom uttrycker sig ”dom ska inte prata somaliska/filippinska på arbetsplatsen så vi inte förstår”.
      Nu får ni tillbaka med eget mynt och får gilla läget.
      Arbetsspråket på svenska arbetsplatser är svenska och en merit är annat språk som kan talas med eventuella brukare, annars så ska svenska språket prioriteras och även så ska rapporteringar till avlösare göras på svenska för att misstag/missförstånd inte ska ske och att alla är införstådda i detta.
      Många personer har lämnat vården i Haparanda på grund av detta arbetsmiljöproblem som språkförbistringen utgjort tidigare.
      Denna erfarenhet kommer från klippans äldreboende.

      • Svenska och Finska är det bra att kunna. Många äldre pratar bara Finska.. Men kan man VARKEN det ena eller andra. Då blir det massiva problem och otrygghet för de äldre. För oss som arbetar spelar det mindre roll. Vi kan fast leka pantomim eller liknande. Men en skör äldre person ska kunna kommunicera på Svenska eller Finska.
        Så när du säger att personalen nu får tillbaka med eget mynt och får gilla läget…Ja , du vet helt enkelt inte vad du snackar om

        • Ja, det viktigaste ät att kunna kommunicera med patienterna – men nog uppstår säkerhetsrisker om inte personal kan kommunicera med annan personal! Språktest i svenska bör användas inom äldrevården, med finskkunskaper som ett plus. Vi bor trots allt i Sverige. Det bästa kanske vore om man såg till att svensktalande tog hand om svensktalande och tvåspråkiga tog hand om finskspråkiga. Inom hemtjänsten borde man framför allt fokusera på att det inte ska vara en massa olika människor som kommer hem till gamlingarna, utan i stället koncentrera viss personal till vissa ”brukare”, med tanke på att många upplever det som skrämmande att få besök av helt okända människor.

    • Jag har inte jobbat lika länge som du. Men över 10år.

      Kunde ha varit jag som skrivit det du skriver.

      I Haparanda skickar man bara hejvilt folk till olika områden, vare sig man vill jobba med det eller ej (ändå finns behovet överallt, det är maktmissbruk cheferna gör) huvudsaken tycks vara att man ska inte tycka om sitt jobb.

      Hälsoscheman som är allt annat och som ingen egentligen vinner nåt på heller. Men enligt vissa experter är det hälsosamt från 7-16. Nästa dag 16-21 för att följas på nytt med 7-12 pass. Osv osv.

      Tyvärr ser det sistnämda ut så ut på flera kommuner. Det där att man skickar folk hit och dit hör också till hälsoschemat sätt och vis. Alla ska vara i vikariepool. Ett slags 3/3 ide men på arbetsgivarens villkor…

      Vi är bara spelpjäser som ska kunna jobba överallt inom vården.

      Nä jag söker också nya jobb.

      Dock vill jag jobba med människor. Men blir väl och söka till våra grannländer.

    • Jag slutade efter dygt 20 år inom vården hos Haparanda kommun. Man tror ju att efter 20års trogen tjänst så är man uppskattad som arbetare. Men nej mindre folk, mer jobb, räkna minuter med mobilprogram, vikarier utan utbildning som tjänar mer från först dagen än man gör. Vi ska gå hem till folk som psykvården inte ens vill ta hand om, min fd arbetskamrat blev misshandlad av en som vi skulle ta hand om. Vissa kvällar var jag tex den enda som ha delegring så fick ge sprutor till flera stycken utöver mitt eget arbete. Finns så mkt jag skulle kunna berätta men låter bli då jag slipper allt numera. Rekommenderar ingen att jobba inom vården för Haparanda stad. Tjänar 5000kr mer i månaden i Norge på 9 nätter än på en månad med dagar, kvällar, delade turer och helg jobb och har sen 3 veckor ledigt och får dessutom stämpla i 5 dagar oxå.

      • Hoppsan, ska du stämpla fastän du inte behöver det? Är inte det en fråga om att ”sko sig på systemet”?

        • Jag skor mig väl inte mer än dom flesta andra överbetalda chefer mfl. Tar ju bara det jag har rätt till.

          • Javisst, med den självutnämnda rättens okränkbarhet snor man åt sig av systemet… Tjoho!

      • @Guld

        Var i Norge jobbar du? Är det inom vården?

        Jag skulle också fått jobb i Norge på en gång. Men arbetsgivaren ville att jag skulle bosätta mig där.

        Men visst snart gör man även det sistnämda. Är dyrt bo där men arbetsmiljöfrågan gör mycket även om man skulle få dyrare boende är det säkert värt det!

        Inte roligt att heller betala skatt dvs sponsra en kommun som skiter i det mesta.

        • Jobbar natt på ett boende utanför Tromsö, dom förser mig med ett rum och får äta gratis 2ggr per dag från boendets kök, du måste söka Norsk undersköterske licens oxå, det brukar kosta ca 5000kr men min Norska arbetsgivare betalade det oxå. Så här känner man sig verkligen behövd och uppskattad. 🙂

      • Så Är det ! Har verkligen berättat precis hur det är för mina barn så dom absolut inte ska börja jobba i vården. Det vill man inte utsätta dom för som det ser ut idag .

        • Å andra sidan finns det alltid jobb att få inom vården, så det är ju bättre att uppmuntra till vårdutbildning än att låta barnen satsa på att bli sk influencers …

  8. Sedan 3-3 togs bort har det bara gått utför med personalpolitiken. Hälsoschema är en mardröm när man ska orka leva ett liv utanför jobbet.

  9. Kommunen fortsätter agera under all kritik! Så dåligt skött!
    Ni vägrar lyssna på er personal och att ta bort 3-3 var det dummaste ni gjort! Bara för att ni var/är okunniga hur det fungerade, usch o fy för erat agerande i personalpolitiken. Bingar dessutom inte ryggrad att erkänna att det var ett STORT misstag av er!

  10. Till Catarina Lindmark…

    … ni är väl inte i opposition. Ni innehar posten vice ordförande i KS, har röstat för borgarbudgeten i samtliga fall och ställer upp för borgarklubben i snart sagt alla frågor, nu senast om privatisering av äldreomsorgen. Därutöver har ni ordförandeskap i SBN.

    Opposition… jo tack, och själv är jag godtemplare – skål!

    Att driva en politik som bygger på gnäll och hela tiden skylla ifrån sig liknar en sandlådepolitik som tar kalkonpris många gånger om. Några skulle kalla det för en systematiserad opportunism, andra skulle kalla det för kappvändarpolitik. Jag kallar det för trams!

    • Mats: På vilket sätt var socialpolitiken bättre på socialdemokraternas tid i makten. Nu har lönerna ökat något för undersköterskorna men arbetsmiljön är detsamma. Det var bra på min tid då jag arbetade på vårdboende var tre-tre skift. Dvs. arbeta tre dagar och vara ledig tre dagar. Då fanns det möjlighet till återhämtning. Det finns det knappast nu.

      • Ferrum
        3-3 gav lite slack i systemet som så väl behövs för personalens återhämtning. Att kommunen, likt många andra kommuner, ”sparade” bort denna tryckventil, var ett stort misstag. Tveklöst!
        Samtidigt är det enkelt att som politiker ropa på besparingar och genomföra dessa utan att ta hänsyn till att besparingarna drabbar dem som redan innan hade låg status samt drabbar brukarna rejält. Det gör ju (1) att attraktiviteten inom yrket försvinner och (2) omsorgen blir sämre. Men det är klart, en senildement 87-årig brukare kanske inte kan ryta till på HBwebben på samma sätt som du och jag kan.
        Nåväl, politiken måste inse att det går inte att spara sig till en bra omsorg – eller som Farbror Barbro en gång sa: ”det finns ingen genväg till det prefekta ljudet” (byt ut ljud mot omsorg). Det indiska reptricket är en myt, likaväl som att det inom offentlig (eller privat) inrättning är en myt att färre personal kan göra mer jobb och uppnå bra kvalitet i verksamheten. Sanslöst att ens tänka så!
        Om det var bättre förr…, jo det tror jag faktiskt att det var. Det fanns mer pengar och mer tid och mer empati över de som behövde omsorg. Och det fanns en inkännande politisk ledning för soc. (Marlene Haara) som tog spjärn mot brukarnas rättigheter och strid för dem genom att driva en verksamhet som höll måttet (åtminstone bättre än vad som i dag sker). Trots snåla kommunalråd (vad jag har fått mig rapporterat). Men soc. är ingen valvinnare – tyvärr!
        Lösningen heter dock inte privatisering… inte heller att sänka skatten för därigenom att höja kvaliteten (hur tänker borgarna här).
        Nu måste väl nuvarande (och kommande) politiska ledarskap stätta klacken i golvet och behandla de som mest av allt behöver samhällets stöd på ett sätt som är värdigt. Det sker inte genom att ”svälta” ut den verksamhet som i dag finns och erbjuda patetiska verksamheter som går på tvärs mot de individuellt upprättade omsorgsplanerna.
        Med ökande resurser ner på golvet kommer också arbetsmiljön att förbättras – men det är klart en och annan chefstillsättning inom soc. (och inom andra verksamheter) kanske inte var så lyckad och bör givetsvis åtgärdas på ett eller annat sätt. Men vi ska inte bidra till en kommunistisk/fascistisk ”folktribunal” (el. motsv.) som medelst acklamation dömer ut yrkesverksamma till höger och vänster. Nix…

        Nå men, handen på bröstet – vill jag bli gammal i Happis? Skulle inte i nuläget tro det, inte med de bilder av en äldreomsorg som gränsar till ”förvaring” eller till att utackorderas till en vinstdrivande koncern (glöm aldrig en vuxenblöja rymmer mycket vätska, men luktar helt mättad fan så illa) – det finns ju gott om seniorer som redan har flyttat från kommunen för att få en värdig ålderdom på annan plats.

      • Jag tror att det är en medveten satsning av den sittande politiska majoriteten att göra den kommunala omsorgen så oattraktiv som möjligt för att folk ska rösta på en privat aktör i det nya äldreboendet.

        • @Flopp

          Det är mycket möjligt. Privat skulle vara bättre också till en viss del.

          Bara inte dessa storbolag köper och driver dessa.

          Det bästa vore nog om personalen drev det i egen regi. Då skulle nog budget i balans och vinsterna gå tillbaka till dem som bor där och jobbar där.

          • Intreprenad vore bra. Nog borde det finnas några som är intresserade av att driva sin egen avdelning.

    • Mats Berg har nog helt rätt i sin ”analys” av Sjvp:s politiska arbete, men än värre var ju ändå att medborgarna som röstade på dom trodde att partinamnet angav inriktningen på deras politiska arbete, man såg många inlägg då där folk trodde att sjukvården i Haparanda skulle bli bättre 😂

      • Tack vare Sjukvårdspartiet I Haparanda återinförs OBS-platserna – som S lade ner! En viktig åtgärd för att slippa långa sjukresor och därmed patientens lidande. Fortsättning följer…vänta bara. Skrattar bäst som skrattar sist va?

        • Ja det var verkligen på tiden att OBS platserna kommer tbx men hjälp oss USKor att få tbx de tappade huvuden samt 3-3 schemat så vi klarar av att ge god omvårdnad till våra äldre i Haparanda .

    • Posten som vice kso har inte fungerat som det var tänkt; Kso vill nämligen inte ha nåt samarbete med vice kso utan kör sitt eget race, så den kan du räkna bort. Vi röstade på Sjvp:s egen budget om du hängt med? Vi gick ihop med S i frågan om att entlediga förra kdir Ekh. Det enda du har rätt i är att Sjvp är ordf i Sbn – och det har hon skött förbannat bra!
      Sanningen är att Sjvp har varit pådrivande i arbetsmiljöfrågan från dag ett, men alla de övriga partier verkar inte bry sig ett dugg om arbetsmiljön utan vill hellre smutskasta Sjvp! DET är sandlådepolitik om nåt! Vi försöker hitta lösning på sakfrågan – oberoende vilken färg frågan har; röd, grön, blå spelar ingen roll – lösningen måste bli den bästa för skattebetalarnas pengar.

      • Vice kso har inte heller visat på samarbetsvilja. Utan har bara kvitterat ut arvode. Är det att utnyttja skattebetalarnas pengar bäst?

        • Jag vill påstå att vice kso har jobbat långt mer än många andra vad gäller att ta ansvar för medborgarnas gemensamma skattemedel! Han är alltid redo att träda in som vice vid behov och har själv sett till att vara påläst. Så där finns inga tveksamheter om att arvodet är rättvist. Sen att inte samarbetet funkar dem emellan…Ja då får det va så då.

      • Oj då, det var viss en illa inflammerad tå som berördes…

        men visst är det så att vice KSO ska ersätta KSO vid behov. Det räcker alltså med att Sven blir liggandes i feber eller reser på kongress utanför rikets gränser och är ”inkapaciterad” ett par dagar, så kommer den verkställande makten (i dagsfrågor) att övergå till oppositionen. Jag bävar!

        Huga – det var värst vad det var instabilt i kommunen.

        Att sjukvårdstomtarna en gång gick samman med (S) i att sparka förutvarande K-chef gör ju inte att deras borgerliga grund förändras. st-lul frågan: hur har sjukvårdstomtarna röstat i fråga om budget, som ju är det styrinstrument som majoriteten förfogar över? Har ni röstat på (S)budgetförslag… – skulle inte tro det ;-

        Det finns alltid någon annan att skylla på, är det inte på Sven (C) som i mångt och mycket gör ett bra jobb, så är det definitivt på (S), eller på staten (regeringen) eller på skatterna, eller på…

        Stå upp för er sak nu – ni har ju makten nu – snart tas den ifrån er!

  11. Kalix kommun begår samma misstag med sina anställda vilket har pågått i över 10 års tid tragiskt att man inte är mer rädd om sin personal

  12. Vi i Sjukvårdspartiet, som då var en del av den politiska ledningen och därmed ytterst ansvarig för arbetsmiljön, begärde en ordentlig utredning av dåvarande Kommundirektör Ekh, men vi blev istället själva attackerade och utpekade som orsaken! Hur sjukt det kan bli när man som politiker försöker få till en bättre arbetsmiljö va?
    Men vi fortsätter i opposition och kämpar för en bättre arbetsmiljö inom Haparanda Kommun och inom vård och omsorg i synnerhet!

    • Det enda sättet att förbättra vår arbetsmiljö inom vård och omsorg är att slopa Hälsoscheman och överanställa kunniga Undersköterskor som för det första KAN språket . Du skriver att Ni fortsätter att kämpa för bättre arbetsmiljö ? Och vad innebär det då i praktiken ? För Vi ser då ingen som helst förändring utan det blir sämre och sämre inom äldreomsorgen hela tiden . De sittande i Socialnämnden BÖR ta sig ut i verksamheterna och hjälpa till nu när det råder brist om personal, de får ju en introduktion i yrket så passa på nu …. efter det tycker jag att man kan börja göra vettiga beslut vad gäller arbetsmiljön för oss Undersköterskor.

    • Så fungerar det i vår kommun. Lyfter du arbetsmiljö problem som skyddsombud blir du själv utpekad som ”problemet” även om du har konkret om fötterna i det du framför. Tyvärr inget nytt eran erfarenhet, upplevt den själv.

  13. Attraktiv arbetsgivare som erbjuder 3 st sememesterperioder till oss Uskor som det snart är större brist på än läkare och dessutom är vi rejält underbetalda

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda.