Replik: Ett övergrepp på sanningen

Replik till tidigare inlägg av Tage Alalehto, senast ”Fel om skallmätningar och försvenskningsprocessen” i Haparandabladet 2020-06-05:

Förmodligen, som det förefaller, är Tage Alalehto och jag överens om att man utifrån några enskildas öden i Tornedalen inte kan dra några generella slutsatser om befolkningens i dess helhet.

Om jag tolkat Alalehto rätt skriver han, att tornedalingarna inte tvingats anamma det svenska språket, och att övergången till svenska inte skett motvilligt. Tornedalingarna i allmänhet var inte negativa till försvenskningspolitiken. Detta innebär, som jag och som det synes många andra anser, att det vore fel av den svenska statsmakten att be tornedalingarna som kollektiv om ursäkt för påstådda övergrepp.

”Skulden” för försvenskningen lägger Alalehto åtminstone delvis på laestadianerna, en i mina ögon djärv slutsats. Mina studier från anno dazumal pekade inte på något sådant samband. Finska var som den initierade känner till något av ”lingua sacra” (det heliga språket) inom åtminstone stora delar av den laestadianska trosriktningen. Det är för övrigt en starkt idealiserad och spekulativ bild av tornedalingen före laestadianismen som Alalehto för fram. Tornedalingen besatt med hans ord ”mod, framåtanda och entreprenörskap” före den tiden, egenskaper som laestadianismen sedan skulle ha ”underkuvat”.

Något som STR-T i sin propaganda gjort stor sak av, och som man försökt tänja på i det längsta är skallmätningen (kraniometrin). Intressant nog avdramatiserar Alalehto denna och påpekar som många andra, att den förekom över hela landet, och som kriminolog vet han också att berätta att den använts i relativt sen tid inom hans gebit.
Men sina egna insatser i mytbildningen har Alalehto nogsamt undvikit att redogöra för tidigare. Barn från tornedalska hem fick i viss utsträckning möjlighet att under sommarloven vistas i svensktalande bygder i Norrbotten. Att detta skulle ha ingått i försvenskningsprocessen har inte jag och knappast heller Bucht på något sätt förnekat. Naturligtvis ingick resorna till och vistelsen i svensktalande bygder i Norrbotten under sommarloven i en medveten politik. Men det är den groteska jämförelsen som upprör. Att på något sätt ens antyda att den brutala behandlingen av de grönländska (inuitiska) småbarnen i Danmark och ferieresorna som de tornedalska barnen gjorde på något sätt skulle vara likartade är ett övergrepp på sanningen. Att Alalehto sent omsider försöker svara och försvara sin insändare gör inte saken så mycket bättre, snarare tvärtom.

I sitt allmänna resonemang förefaller Alalehto inte acceptera att Sverige såg annorlunda ut på det sena 1800-talet och det begynnande 1900-talet. Sverige styrdes inte demokratiskt, och tornedalingen behandlades i grunden inte annorlunda än den övriga landsbygdsbefolkningen.
Vi levde med ett demokratiskt underskott för dryga hundra år sedan och bakåt. Jag djärvdes tidigare påpeka att det nog brustit senare också, inte minst då STR-T fick den makt och det inflytande organisationen numera har.

Karl-Erik Nyström

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

1 kommentar på “Replik: Ett övergrepp på sanningen

  1. En förtryckt lär se sig själv genom förtryckarens ögon. Det har hänt i Tornedalen. Man vill ju omforma sig själv till en sådan, som förtryckaren accepterar. Man ha ju ingen makt över det att vara annorlunda. Som minoritet är man maktlös. Därför har majoriteten skyldighet att skydda de som tillhör minoriteten. Det skedde inte i Sverige. T ex finskspråkig litteratur var kriminaliserad att ha på biblioteker i Tornedalen. Man kunde som tornedaling söka statliga tjänster fr o m 1920-talet, det var ju diskriminerande. Men jag förstår att man använder olika typer av psykologiska försvarsmekanismer, som förnekandet, förträngandet, positivism, för slippa se det som finns kvar; ångesten.

    Det har ju varit ren etnisk rensning. Det är ju den katastrofen som många har mött; indianer (amerikansk ursbefolkning), inuiter, samer, aborginaler, tornedalingar i Sverige. Skåningar också fr o m 1600-talet. Det var samma mekanism de mötte när Sverige inkluderade vissa delar av Danmark till sitt rike. Men resultaten blev inte så håningslös. Skåningarna har i dag en sund självbild, de är stolta över sig själva, har en egen flagga osv. Men de förnekar inte sin historia. Det är skillnaden det. Tornedalingarna förnekar sin historia.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

AKTUELLA DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Full fart för skärgårdstrafiken

Inledningen av säsongen pekade på en dyster sommar för den kommersiella skärgårdstrafiken, utifrån många avbokningar i juni. – Men sedan kom det en otippad vändning, säger skepparen och skärgårdsentreprenören Kim Innala.

Hemliga planer på finsk Robinson

TORNEÅ: HB kan idag avslöja att en inspelning av en finsk Expedition Robinson med B-kändisar kan bli verklighet när filmbolaget Mastiff filmar den svenska versionen i Haparanda skärgård.

Seskarösågens start gynnas av pandemin

SESKARÖ: Coronakrisen har stärkt sågverksindustrin i Tornedalen. HB har kollat med två sågverk. Seskarö Sågverk kör igång med ett skift och 15 anställda i augusti och har efterfrågan på allt virke från Seskarö. Jutos Timber i Teurajärvi ökar både produktion och investeringar.

Oro inför Robinson

– Se hur det gick i Gällivare. Det kom massor av människor utifrån för underhållsjobb i gruvan – och man tvingades stänga ner samhället på grund av smittspridningen. – Vem tar ansvaret om samma sak händer i lilla Haparanda när massor av människor kommer utifrån för Robinson-inspelningarna. Jag är djupt oroad.