Replik: Har det funnits eller inte funnits?

Replik på ”Hur styrdes Sverige vid denna tid?” i Haparandabladet 2020-05-29:

Det tornedalska förtrycket: Har det funnits eller inte funnits? Det är frågan!

Diskussionen huruvida tornedalingar varit eller inte varit förtryckta fortsätter. Åsikter stöts och åsikter bryts, det är bra! Det är så det skall vara i en fungerande demokrati.

Att man framför sina upplevelser och åsikter skall man hysa respekt för gentemot talespersonen ifråga. Det finns ingen anledning att kritisera enskilda skribenters upplevelser som felaktiga. Jag utgår från att detta är sanningsenliga berättelser som förtäljs utifrån uppriktighet och inget annat än det som skribenten har upplevt.

Med detta sagt, finner jag ändå ett betydande problem i de argument som har framförts hitintills inte minst hos Bucht m fl (12/5) och Kieris (26/5) inlägg. De gör sig skyldiga till det som inom epistemologins värld kalllas för ett ’fenomenologiskt misstag’, dvs man gör en förväxling mellan sin mentala upplevelse av hur man behandlats språkligt med en beskrivning av hur det sakliga förhållandet egentligen var. I de här två inläggen går detta fenomenologiska misstag i motsatt riktning, dvs Bucht m fl uppfattade inte något förtryck p g a sin finska språkbehandling, medan Kieri just uppfattade det som kärnan i förtrycket. Utgår man, som i dessa två inlägg, från att sakförhållandet är en fråga om subjektiv upplevelse, så leder det oundvikligen till relativism och antiessentialism. Och då har man tappat bort sig i en socialkonstruktivistisk hållning.

Den empiriska riktigheten i frågan tycks ligga någonstans mittemellan om man ser det utifrån aggregerad nivå. Vid mina studier av Tärendö (2001) framgick det klart att lärarna använde sig av finska när inte ’venskan’ riktigt räckte till. Många gånger berodde detta inte bara på barnen utan också på bristande svenskkunnighet hos läraren. Man blev naturligtvis tvungen att skärpa till sig när folkskoleinspektören kom på besök och ’pata venska’ efter bästa förmåga. Detta i motsats till Saittarova där all finska förbjöds strängeligen under all skoltid, liksom som jag förstår i Kompelusvaara.

Samma bild av differentierat språktvång ges även i det omfattande intervjumaterial som finns samlat i projektet ’Levnadsöden’ runt Soppero och Lannavaara byar från mitten av 1980-talet. Det språkliga förtrycket tog sig i det här fallet ett individuellt uttryck, inte ett kollektivt uttryck. Därav kan man inte generalisera från det individuella till det kollektiva, oavsett om man blivit utsatt för risspö eller inte.

För det är ju alldeles riktigt som Nyström påtalar i sina två inlägg (22/5 och 29/5) att hur kunde Kieri trots allt lära sig svenska så bra, trots att han utsatts för denna fysiska förnedring. I rimlighetens namn borde han individuellt ha protesterat mot detta genom att inte lära sig svenska alls eller lära sig det dåligt? Men det gjorde han inte, utan han kom liksom i princip alla tornedalingar att anpassa sig till situationen (the definition of the situation = att normativt uppföra sig anpassat) och gradvis assimileras till det svenska.

Vilket är ett uttryck för hur vi som individer institutionaliseras från ett samhällstillstånd till ett annat samhällstillstånd. Utfallet av denna kollektiva anpassning låg i en etnisk transformering från finskhet i början av 1900-talet till svenskhet vid slutet av 1900-talet. Där jag menar att laestadianismen bar skuld genom att föregå försvenskningsprocessen via sitt religiösa underkuvande av tornedalingens mod, framåtanda och entreprenörskap. Och där laestadianismen aldrig framstod som en kollektiv rörelse mot försvenskningen, eftersom den helt avsade sig en politisk agenda, men indirekt kom att stödja den konservativa åsiktsordningen. Men frågan om försvenskningen i sak handlar ju inte om det finska språkets vara eller inte vara, eller huruvida denna process var ’god’ eller ’ond’ som sådan för tornedalingen. Frågan gäller istället medlen för hur denna försvenskning gick till, närmare bestämt den fundamentala avsaknaden av politisk legitimitet där tornedalingen aldrig blev tillfrågad om sin åsikt och allra minst sitt inflytande.

Den pågående sannings- och försoningskommissionen skall nu utreda om och i så fall hur det tornedalska folket som kollektiv blivit förtryckta, diskriminerade eller på annat sätt förbisedda. Kommissionens arbete avser inte om den och den individen blivit utsatt, utan den handlar om kollektivet tornedalingar.

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

15 kommentarer på “Replik: Har det funnits eller inte funnits?

  1. Jag kommer aldrig glömma mina rötter, folk får påpeka hur mycket dom vill om min finska brytning, kan båda språken flytande och kommer använda båda språken och aldrig glömma vars jag har mina rötter. Skäms folk verkligen så mycket vars dom har sina rötter? Många av mina vänner har flyttat söderut och glömt bort vart dom kommer ifrån. Tornedalen har en unik kultur där bara älven separerar oss, älven betyder oerhört mycket för båda länderna, glöm aldrig det! Natursköna Tornedalen.

    • Vi tar inte på oss någon offerkofta, vi är stolta över vårt ursprung.
      Språkkunskaper är lätta att bära och ger möjligheter i möten med människor med annat språk.

  2. Suomenkielinen Raamattu tuli 1600-luvun puolessa välissä ja siitä saarnathiin myös Mataringin kirkossa…

  3. Varför försöka göra Tornedalen till något finskt????
    Det finns Tornedalen på båda sidorna om gränsen, det finska Tornedalen och det svenska tornedalen.
    Det svenska Tornedalen tillhör Sverige och då talas modersmålet svenska.
    Att det finns något som heter tornedalsfinska eller meänkieli är inget eget språk utan en dialekt, precis som bland annat pitemålet, överkalixmålet, älvdalsmålet.
    Om man nu inte kan acceptera detta utan vill ha Tornedalen finskt så blir det faktiskt ett kalifat av detta då man tvingar till sig en landdel från ett annat land.

    • Då kan vi ju göra bla Åland finskspråkigt. Tillhör ju Finland 👍

      Det är så roligt när Finland får vara tvåspråkigt men Sverige får absolut inte vara det…

    • Nä precis vem bryr sig om historia. Vi kan väl lägga ner hela historielektionerna i skolan också. Glömma vad Tyskland gjorde etc.

      Allt hände ju förra århundrade tom årtusende 😂

      • och glöm ej att vi då också slipper läsa om rödingarnas illdåd. Sossarnas experimenterande förra seklet slipper vi också…

  4. Det är märkligt hur ordet finskhet används i debatten. Man har aldrig accepterat att vi vore ett finskt samhälle i någon mån. Ugriskhet som ingen använder borde passa bättre.

    • Just precis. Man har aldrig accepterat Tornedalen som ett finskt område. Evigt gnällande än idag ”vi bor faktist i Sverige” åk till Åland eller finlandsvenska Österbotten och säg ”prata finska vi är ju faktist i Finland” åker nog garanterat på stryk 😂

      • Resultaten har fatta galoppen. Men mot faktaresistens står även gudarna villrådiga. Det sades redan av en skolinspektör från Småland i början av 1900-talet. Han sa: Man kan flytta Sveriges gräns ända ner till Göteborg, utan större problem. Men det kommer att finnas en svensk koloni i Pajala där man talar finska. I Pajala säger många att det är lättare att införliva Stockholm med Finland än Pajala. Det svenska är mer svenskt i Pajala och än mer i Haparanda än i Stockholm. För övrigt finns det fortfarande många finlandssvenskar som knappt kan finska lite stapplande. Även de är finnar i själ och hjärta. Deras far- och morföräldrar slogs för Finland och dog som massor av andra finnar i tusental för att försvara den finska flaggan.

  5. Alalehto skriver: ”Där jag menar att laestadianismen bar skuld genom att föregå försvenskningsprocessen via sitt religiösa underkuvande av tornedalingens mod, framåtanda och entreprenörskap.” Jag har inte sett ett spår av detta. Tvärtom: En gammal regel säger att där det finns många biblar där finns det gott om företag. Jämför Sattajärvi, Pajala och Tärendö så får du samma svar. Företagandet finns i laestadianska Sattajärvi. Inte isekulära Tärendö eller Kainulasjärvi. Där vi förlorat biblarna har vi förlorat församlingsgemenskapen som grundlägger nätverken till företagande. Tillit, samarbete och drivkraft går hand i hand.

    • Kuule Winsan Birgeri kohta täällä on enempi koraanija kö piipeleitä mutta ei net företaakit kuitenskhaan öökaa. Usko poijes

      • No Sverigevänni, jaaki praattasi svenskaksi ette biblaria on tättisti var det finnisi företaakaria. Korani ei ole Biibeli. Ja ei muslimi maat ole välkäntit innovasjuunin maat. Mutta biibelimaat on, sommi Ameriikka. Menni en troaa ette Korania vimlaa Tornedaalissa. Sovjeettiyyniuunissaa ei ollu biiblaria mutta ei helleri företaakaria.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

AKTUELLA DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Full fart för skärgårdstrafiken

Inledningen av säsongen pekade på en dyster sommar för den kommersiella skärgårdstrafiken, utifrån många avbokningar i juni. – Men sedan kom det en otippad vändning, säger skepparen och skärgårdsentreprenören Kim Innala.

Hemliga planer på finsk Robinson

TORNEÅ: HB kan idag avslöja att en inspelning av en finsk Expedition Robinson med B-kändisar kan bli verklighet när filmbolaget Mastiff filmar den svenska versionen i Haparanda skärgård.

Seskarösågens start gynnas av pandemin

SESKARÖ: Coronakrisen har stärkt sågverksindustrin i Tornedalen. HB har kollat med två sågverk. Seskarö Sågverk kör igång med ett skift och 15 anställda i augusti och har efterfrågan på allt virke från Seskarö. Jutos Timber i Teurajärvi ökar både produktion och investeringar.

Oro inför Robinson

– Se hur det gick i Gällivare. Det kom massor av människor utifrån för underhållsjobb i gruvan – och man tvingades stänga ner samhället på grund av smittspridningen. – Vem tar ansvaret om samma sak händer i lilla Haparanda när massor av människor kommer utifrån för Robinson-inspelningarna. Jag är djupt oroad.