fbpx

Systemskiftet i Haparanda kommun

Företrädare för den helgjutna borgerligheten inklusive sjukvårdspartiet driver en privatiseringslinje som saknar motstycke i Haparandas historia.

Arbete inleddes med försöken att sälja ut Haparanda värmeverk. En massiv opinion stoppade det.

Tack och lov!

Därefter fattade man beslut att låta en privat entreprenör bygga ett äldreboende. Också det på lösa grunder, vilket Lars Pekka har rapporterat om i HB. Tankefiguren bakom satsningen liknar den som var aktuell i samband med Barents Center nämligen att kommunen hyr sina lokaler av ett företag och därigenom kringgår Lagen om offentlig upphandling.

BC-konceptet sög fett (för att nu uttrycka sig slarvigt), vilket borgarna var kvicka att påtala på olika sätt. Sanningen är den att äldreboendekonceptet suger lika illa.

Som tredje indikator på systemskiftet är ambitionen att utlokalisera delar av kommunens äldreomsorg till privat sektor.

Logiken som styr detta är enkel: lägst anbud vinner upphandlingen. Och kommunalrådet kan klappa händerna och utbrista i att: hurra vad kommunen kommer att spara pengar! Men, ingen i den borgerliga fyrklövern ställer sig frågan vad lägsta anbud innebär för vårdkvaliteten.

I grund och botten handlar det om att betala så lite som möjligt för vården och omsorgen av de äldre. Hur tänker man här och hur i hela friden tror Tornberg, Wikberg, Rönnkvist och Olsson att ett privat företag med långt drivna vinstintressen ska kunna leverera en god omsorg samtidigt som företagets vinstjakt är det centrala?

Tycker man att det är rimligt och rätt att pengar som skulle komma omsorgstagaren till godo går till aktieutdelningar?

Det nu ledande skiktet i Haparanda kommun tar inte sitt ansvar när de avser att pumpa ut skattepengar till omsorgsföretag som ser möjlighet att göra pengar på dem som är lite äldre och inte längre klarar av ett eget boende. Systemskiftet innebär att skattefinansierad och lagligen garanterade verksamheter säljs ut till lägstbjudande på en marknad där vinstintressena alltid överskuggar kvalitetsanspråk.

Avslutningsvis kan man resa frågan om vad som hände med de extra pengar som regeringen tillsköt äldreomsorgen i Haparanda. Kommunalrådets m.fl. svar kan sammanfattas i strategin: att ge med den ena handen (regeringen) och ta med den andra (kommunen).

Visst finns det fungerande modeller för hur kommunen på ett kvalitetssäkert sätt och utifrån en rimlig ekonomi kan bedriva omsorgsarbetet på ett bra sätt. Jämförelser mellan kommuner är viktiga att göra, men man får inte stirra sig blind på siffror. Det är viktigt att lyfta blicken ovanför kalkylbladet och resa frågan vem som har vilket omsorgsbehov och varför?

Det är ju allom bekant att Haparanda kommun dras med vissa hälsoproblem och en skev demografi som återspeglas i vilka behov omsorgstagarna har.

Socialtjänst och äldreomsorg ska ta höjd för brukarnas faktiska vårdbehov, inte deras förmodade. Den antydda nivåjusteringen neråt till ett normerande medelvärde pekar på en blind tro på siffror som är farlig för äldreomsorgen.

Man spelar ett högt spel, ett okänsligt spel genom att utgå från ett förmodat vård- och omsorgsbehov, snarare är ett verkligt.

Vad som verkligen behövs som injektion till Haparandas omsorg om de äldre och behövande är mer pengar, inte mindre!

Av det följer att bocken som trädgårdsmästare var en synnerligt illa vald metafor för den enkla undran varför inte pengarna från regeringen hamnar där de ska.

Peter Waara F.d kommunalråd i Haparanda (S) Ledamot av Omsorgsnämnd i Uppsala (S)

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

22 kommentarer på “Systemskiftet i Haparanda kommun

  1. Peter W du har lämnat Haparanda och verkar nu vara s främste man+ Det är ju ett underbetyg åt dina lokala s-kamrater! Tänk om Rönnqvist, Sven T osv skulle börja skriva insändare i tex UNT?!

    • Hej Hubbe,
      Nej jag delar verkligen inte din betygssättning då jag trycker att vi Socialdemokrater i Haparanda kommun gör ett utmärkt oppositionsarbete. Vi (obs: jag är medlem i Haparanda AK) har gjort riktiga överväganden att INTE gå i hand med borgerligheten i nuläget, som ju har debatterats i detta forum. Det finns ju ett gammalt talesätt som lyder: har man tagit f*n i båten så får man ro honom i land… och det äger sin giltighet under rådande politiska läge i Haparanda kommun.

      Att jag numera verkar annorstädes innebär inte att jag skiter i vad som händer i Haparanda, det tror jag att de flesta som har läst mitt inlägg förstår. Till min boendehistoria hör att jag för det mesta har bott utanför min hemkommun (typ i 34 år). Och så är det väl i dagens mer globaliserade tillvaro – att många av oss är ett slags nomader i nuet beroende på jobb, utbildning och andra slags möjligheter och ”måsten” man har att hantera. Alltjämt har jag dock starka band kvar till Haparanda och till hembyn, och vem vet vad som händer i framtiden. Inte minst de meteorologiska klimatförändringarna gör ju att ”norröver” blir ett mer och mer attraktivt alternativ sett i ett medellångt perspektiv.

      Frågan om äldreomsorgens beskaffenhet är också en fråga som, på något märkligt sätt (!), blir mer och mer aktuell ju äldre man blir. Och vore inte det inte läge att tänka på vad som i andra sammanhang kallas för en framtida ”silverekonomi”, som nisch också för Haparanda?
      /Peter

    • Hej igen Hubbe,

      naturligtvis kan Rönnqvist och Tornberg m.fl. skriva insändare i UNT, varför inte? Men du får väl rikta frågan till dem, inte till mig.

      • Tror att dom inser att det är lönlöst att skriva en insändare i UNT ….. bäst att jobba på hemmaplan ?!

  2. För en kommun så är det egentligen enkelt att få in mer pengar. Man höjer skatten och får därigenom mer pengar till vård och omsorg. Knixet brukar vara att kommuninvånarna inte vill ha högre skatt. Till slut så väljer kommuninvånarna sämre omsorg, för mer skatt vill de inte betala, trots att de vet att skatteinkomsterna inte ökar i samma grad som behovet. Kommunledningen borde ställa en fråga: Vill Haparandaborna betala högre skatt för att få loss mer pengar till vård och omsorg? Ja eller Nej. Jag skulle tippa på att kommuninvånarna plötsligt inte är så brydda i vård och omsorgsfrågan.

    • @Nickname

      Jo det skulle vara en bra fråga för då får folket vara med och bestämma.

      Själv skulle jag kunna betala mer skatt för att få en bra vård!

      • Jag hoppas att signaturen Resultaten får några tusen anhängare som är villiga att betala högre skatter. Folket får bestämma vart fjärde år. Nästa år har folket chansen igen. En positiv sak för resultaten är att kommunen tvingas om några år hur som helst att höja skatterna. Då finns inget om att höja, utan hur mycket ska vi höja. Budgivningen startar på 1 kr och beroende på vad kommuninvånarna vill ha för pengarna så kan budgivningen rusa till 10 kr.

    • Det är väl det som är skillnaden mellan höger- och vänsterpolitik.
      Vänstersidan vill höja skatterna för att få in mer pengar till staten så de har råd att betala ut bidrag till alla arbetslösa m.m.
      Högersidan vill sänka skatterna så det blir billigare att anställa människor och därmed få fler personer i arbete som ger mer skatteintäkter till staten samtidigt som det är färre som behöver bidrag.
      Svaret på vad som fungerar bäst beror helt på vem som får frågan.

  3. I en enkät upplagd på Facebook av en sjukvårdspartist visade det sig att 14 procent av de svarande ville att äldreboende skulle drivas av ett privat företag.
    81 procent av de som svarat röstade för att boendet skulle drivas av kommunen.
    Folkviljan har talat.

    PS: ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder just folkvilja. Återstå att se om de styrande i kommunen gillar demokrati eller ej.

    • Jag skulle inte lita så mycket på det resultat som Fb-undersökningen visar…Synar man alla de som röstat på en kommunal drift, så är merparten av svaren från kommunanställda inom omsorgen som vill försäkra sig om att de får fortsatt arbete i den nybyggda fräscha byggnaden Hemstranden. Resten är S-anhängare som av ideologiska skäl röstar på kommunalt ägande och mot entreprenörer per automatik.

      • Oj var inte så snabb att dra slutsatser och trycka ner folk för vad de röstat på. Visa respekt för dem som röstat och acceptera deras val. Var och en har rätt att rösta och tycka vad de vill utan att bli påhoppade.

      • @Tro inte allt som…
        Intressant.
        Och särskilt intressant blir det i och med att de som initierade undersökningen kanske inte fick det resultat man ville ha.
        Och superintressant blir det att då ifrågasätta resultatets grund, nämligen vilka som har besvarat frågan.
        Och ”intressantligast” blir det, faktiskt nästan oliiiidligt intressant, när svar från de som jobbar nära brukarna inte ska tillmätas betydelse.

        • Det är ju ganska självklart att kommunanställda ogärna vill gå ut med namn och bild att dom önskar sig en annan arbetsgivare än kommunen? Om nu hälften önskar fortsätta arbeta under kommunflaggan – vad tycker då andra halvan…? Enl. en anonym enkätundersökning som kommunen gjorde kunde 52% av de anställda som svarade tänka sig att jobba för en privat aktör.
          Fundera på det.

          • Och om 52% verkligen hellre skulle se en privat ledning på en kommunal verksamhet säger det ju mer om kommunledningen och deras chefers inkompetens än nåt annat.

  4. Nog är det stora sanningen om privatisering att kvaliteten kommer sjunka och arbetsbördan till anställda ökar. Privatisering är bara ute efter vinst, kvalitet är inte prioriterat. Nog kan man få även kvalitet också om man är och finns resurser att betala för det.

  5. så här fungerar ju demokratin…folket väljer sina representanter som förväntas föra en politik som är i deras tanke, enkelt. Vi har ju valda ombud på riksnivå enligt samma princip.

  6. Kommunen håller på montera ned hela sin vård och omsorg genom att spara på både brukare och personal! Man gör sitt bästa för att göra sig till en oattraktiv arbetsgivare som kommer att få svårt att rekrytera ny personal i framtiden, eller är målet att privatisera hela verksamheten så en privat aktör ska få göra en Carema och gå på en minimal personaltäthet? Väntar på svar!

  7. Vad hände egentligen med den ”granskning” av Lars Pekka som Peter Waara tar upp här? Rättade han sina uppgifter efter att de blev påpekade vara irrelevanta?

      • Det var väl främst det att han jämförde äpplen och myskoxar (inte ens päron).

        • Äpplen och myskoxar? Fem äpplen är fler än fyra myskoxar, låter logiskt! Svårt att placera in på en höger/vänster- eller GAL/TAN-skala, men en av höjdarna i inläggen i hbwebben denna vecka😀

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF