För tio år sedan var Pajala, som skolkommun i topp. Vi var inte bara bäst i Norrbotten utan hörde till de allra bästa skolorna i hela landet. Vi var i framkant när det gällde fjärrundervisning. Vi hade dispens på det som kommer att bli lagligt 2021. Metoden uppmärksammades i hela landet och vi fick ta emot studiebesök från många delar av landet var och varannan vecka. Man ville se hur vi i vår kommun, stor till ytan med liten befolkning, lyckades lösa dels språkundervisningen på distans med behöriga lärare, som även regelbundet besökte skolorna. Det var en kvalitativ undervisning, som sändes från Junosuando och Tärendö till samtliga skolor i kommunen. Tekniken och engagemanget bidrog också till att Muodoslompolo skola kunde vara verksam så länge det fanns elever genom att man undervisade i flera ämnen, där behörighet på skolan saknades.
Sedan svepte en centraliseringsvåg över kommunen, som kallades för strukturförändringar i Pajala kommun. Alla förstår att man stänger en skola när barnen tar slut. När man gör detta i förtid påskyndar man utflyttning och avveckling. När Junosuando skola stängdes fanns det 50 barn i grundskolan och 20 i förskolan. Det resulterade i att vi fick interkommunala avgifter och utflyttning till andra kommuner. Över en natt förlorade vi sex behöriga lärare, inklusive fjärrlärare i språk, vilket vi fortfarande saknar i vår kommun. Även Tärendö år 6–9 stängdes.
Det var tur att Kangos friskola fanns. Utan den hade det inneburit väldigt långa resor och upp till 10 timmars skoldagar för elever från norra kommundelen. Målet med strukturförändringen var också att stänga hela Tärendö skola, flytta år 7-9 från Korpilombolo till Pajala och år 6 från Sattajärvi till Pajala. Planer och åtgärder drabbade inte bara skolan utan hela kommunen som attraktiv kommun. Många bytte hälsocentral, bank och började handla på annan ort. Företagare i centralorten tog uttryckligen avstånd från centraliseringen Det var också då skolresultaten gick neråt och vi hamnade på en jumboplats både i länet och i hela landet.
Den dåvarande Kun prioriterade bland annat att lösa elevers stora frånvaro och skillnader mellan flickor och pojkars studieresultat. Dock utan märkbara resultat. Den viktigaste prioriteringen och som har avgörande betydelse för elevers lärande, trygghet och arbetsro, prioriterade de inte. Den prioriteringen kom först hösten 2019. På grund av att vi hamnat så långt ner i flera rankningar får vi nu hjälp av skolverket i en treårig kompetensutvecklingssatsning och redan nu kan vi se en viss förbättring, ett delresultat. De allra flesta, har insett att detta är nyckeln till framgång. Beklämmande är dock att det finns politiker som befarar satsningen, som tre förlorade år, och vill fortsätta att driva strukturförändringar, som vi redan sett de negativa resultaten av.
Genom våra (S, Kd, Sjvp) protester behölls lyckligtvis F-5 i Tärendö och människor i trakten vågade stanna kvar / flytta in och ha kvar sin tro på framtiden. I dag finns fler barn i Tärendö förskola än vad som funnits på 15 år. Tärendö skola är också den enda skola, som inte fått någon kritik från skolinspektionen.
5 kommentarer på “Vi lär oss av skolhistorien”
Ge nuvarande styre en chans att göra det dom tänker. Gänget som styrde tidigare gjorde inte det bättre. Hoja så hemskt mina barn haft det i skolan tidigare. Och inte var det bättre på annat heller. Det är ju dom som lagt grunden till allt skit i skolan när dom styrde
Hur menar ni att dessa/era prioriteringar förbättrar skolresultaten i HELA kommunen (även på Centralskolan i Pajala)? Jag funderar över hur ni rättfärdigar besparingar på dryga 3 miljoner kronor på Centralskolan i Pajala by, eller har jag missuppfattat det? Ni ska inte genomföra dessa besparingar? Gör ni det, menar ni då att detta leder till förbättrande skolresultat och bättre arbetsmiljö för både elever och lärare på Centralskolan?
”Hela kommunen ska leva” gäller det även barnen i centralorten, deras framtid = vår framtid? Det är många barn, hundratals barn.. Rätta mig gärna om jag har fel, har jag inte fel och ni har för avsikt att sänka den kommunala skatten och samtidigt genomföra besparing på 3 mkr på centralskolan i Pajala så förstår jag verkligen inte er logik.. Det handlar om hundratals elever med personal!
”Tomma tunnor skramlar mest!” Tänk om detta gäng av efterkloka förtroendevalda skulle lägga lite energi på att utverka en enda konkret åtgärd på hur ekvationen kvalitet, attraktivitet och ekonomi skulle gå ihop. Inför 2021 är Pajala kommuns kärnverksamheter underfinansierade med drygt 10 milj. kr. Samtidigt har i princip samtliga av verksamheterna framlagda åtgärder, för att budget och verksamhet samstämmer, förkastats av kommunledningen utan att några egna alternativ presenterats? Så var det även tidigare. Alla åtgärder ansågs som dåliga utan att fungerande konsekvensanalyserade alternativ togs fram. Om lösningen anses vara skolor utan barn och fallfärdiga badhus så är det ju bara att sätta igång. Samtidigt bör kommunmedborgarna börja förbereda sig på tuffa tider 2022 – 2023 när baksmällan och konsekvenserna till dagens kommunalpolitik kommer och extraordinära statliga pengar uteblir.
Då borde åk 6 få komma tillbaka till Tärendö! Dumt för eleven att behöva byta lärare efter åk 5 när man sedan ska få betyg i 6 an. Men det verkar viktigare för er att låta privata vinstintressen få medborgarnas skattepengar än att låta Tärendö få åter åk 6. Som ni själv skriver är Tärendö den skola i kommunen som inte fått kritik från skolinspektionen. Ni nämner inget om att Kangos inte har klarat skolinspektionen och har stora problem.
Nu förstår jag inte vad du menar med ”privata vinstintressen” och i vilket sammanhang. Om du menar Kangos friskola , så är det i lag reglerat vad kommunen skall stå för. Att driva en skola i vår glesa kommun, med långa avstånd och dyra skolskjutskostnader kan knappast vara ett vinstintresse.
När det gäller år 6 i Tärendö så har skolchefen fått i uppdrag att ta fram underlag, som beskriver konsekvenser av en förändrad organisation, både ekonomiska och organisatoriska.