”Vill ni säga Hejdå hemby?”

Först blev jag lite glad när brevet från Övertorneå och Pajala kommun damp ner i brevlådan. ”Hembygdshjälte” stod det och att jag är ”jätteviktig”.

Det var tills jag läste vidare och insåg att vad brevskrivarna önskade var att jag helst inte skulle besvära bygden med min närvaro, utan att de båda kommunerna så gärna skulle ”stötta mig i min process” att göra mig av med mitt hus.

Kanske skulle det bli en svår ”känslomässig resa”, men kommunernas tjänstemän skulle finnas där för mig när jag avyttrade eller åtminstone hyrde ut min fastighet.

Det skulle vara intressant att höra hur brevskrivarna resonerade när de bestämde sig för att skicka detta brev till alla fritidshusägare i Övertorneå och Pajala kommuner. Och hur de föreställde sig att brevet skulle landa hos oss.

Jag är den tredje generationen kvinnor som ägt det gula huset i nedre Kuivakangas. Mormor Sylvia lät bygga det, mamma Ingrid älskade det och jag tillbringar ett par månader om året mitt i den vackraste by jag vet.

På vintrarna fylls mitt hus av barnen och deras stockholmskompisar som åker skidor i Svanstein och förundras över sprakande norrsken.

På somrarna badar vi på Ekobadet, hyr kanoter och köper manicker som ska jaga bort mygg.
Vi handlar massor av mat, torkar renkött och – när gränsvakterna så tilllåter – åker vi till Finland och köper bastuöl och lakrits. Vi tränar på gymmet, anlitar lokala hantverkare och nu i höst målade en Korpilombolofirma fasaden åt mig.

Övertorneåborna är varma och generösa och vi känner oss alltid välkomna.

När det blir för stressigt i storstan isolerar jag mig i huset. Hittills har två tv-serier och en bok skrivits där. För ingen annanstans känner jag mig så hemma som i den fastighet kommunen tycker att någon annan borde bo i.

Jag skulle kanske inte beskriva mig som en ”hembygdshjälte”, men nog tycker jag att min familj och jag skulle kunna få vistas i Tornedalen ibland och vem vet om jag flyttar hem en vacker dag.

Det finns många vackra platser i Sverige där fritidshusägare och bofasta samsas riktigt bra, Gotland och Österlen till exempel. Om inte annat bidrar vi säsongsboende med intäkter till lokala företagare.

Något säger mig att kommunens svårighet att erbjuda boende åt unga och nyinflyttade har andra förklaringar än att vi är några hemvändare som envisas med att trivas i Tornedalen.

Mitt förslag är att de båda kommunerna som på det här sättet vill ”utveckla bostadsmarknaden” (som de skriver i brevet) arbetar för att stötta husbyggen, utökar det kommunala bostadsbeståndet, gör det lättare för unga att stanna – och möjligen funderar en extra gång över utformningen av kampanjen hej hemby.

Malin Attefall Nedre Kuivakangas

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

16 kommentarer på “”Vill ni säga Hejdå hemby?”

  1. angående tomma bostäder ute i landet….så har fastigheterna i många fall hamnat i händerna på mindre nogräknade privata värdar. Att sälja framstod som en bra lösning för kommunala bostadsbolag. Ofta har det visat sig att det var en dålig idé.
    Det har nämligen vuxit upp en helt ny slags bostadsmarknad på landsbygden. Värdar som erbjuder hyreskontrakt till människor som straffat ut sig från alla andra boenden. I en del fall rör det sig om nyanlända utan jobb eller försörjning. Men där kommunen har skyldighet att betala boendet…

  2. Alltså om det finns bostäder men ingen som vill bo i dessa….då kanske Regeringen vill fylla på med hitresta..Läser om div Kommuner som börjar riva fullt fungerande bostäder eftersom dom ej vill ha in dessa Hitresta. Hurvida dessa kommuner är rassenassar eller att dom endast är rädd om sina finanser. Folk flyttar eftersom det ej finns arbete ellerutbildningsplatser, att i den situationen fylla på med hitresta som inte precis har god utbildning kan ju te sig lite konstigt…

  3. Kommunerna skapar dessa projektanställningar utan att det leder till något. Sätt personalen att jobba inom vården exv där det behövs extra händer

  4. Jag har lämnat en kommentar för länge sedan, utan att den tagits in. Det finns inget påhopp, intet kränkande förutom fakta i min kommentar.
    Nämligen att det inte finns någon efterfrågan på hus i Pajala och Övertorneå kommuner. Det finns konstant cirka 30 fina hus till salu på Hemnet och Blocket i dessa kommuner. Hela projektet är alltså onödigt – skattepengar i sjön!

  5. Det finns ingen bostadsbrist i dessa kommuner. Punkt.
    Innan kommunerna satsade en massa resurser på Hej hemby borde de ha gjort vad jag gjorde nyss: Kolla Blocket och Hemnet. Vet ni vad? Det finns ett trettiotal fina hus till salu i Övertorneå och Pajala kommuner! Säkert finns det ännu fler som vill sälja, men inte ids annonsera eftersom efterfrågan saknas. Pajala och Övertorneå kommuner, släng inte pengar i sjön med såna här projekt. Kolla först om behovet finns överhuvudtaget!

  6. Sollefteå ödehus är en facebookgrupp som hjälper säljare och köpare att hitta varandra för övertagande av ödehus i Sollefteås omgivning.
    Mycket bra initsiativ och exempel på att hjälpa till att befolka dessa tomma hus och även öka på befolkningsmängden i bygden.
    Det är nog detta som kommunens brev var tänkt som, men som vanligt kan brev tolkas olika.

  7. Klockren insändare av Malin Attefall! Ska ni skrämma iväg de sista människorna som trots allt återvänder till Tornedalen somrar, höstar, vårvintrar? Som konsumerar livsmedel och annat när de repar husen? Och som marknadsför Tornedalen i omvärlden? Vilken typ av marknadsföring sprider nu de som fått brev av ”Hej då hemby”? Ja, inte blir den då positiv…

    • Jag tycker nog allt ni tar i lite mycket brösttoner nu. Har inte läst brevet, men jag har svårt att tro att meningen är att människor som vistas mycket i sina hus ska sälja dem. Misstänker starkt att målgruppen snarare är de som ”lika gärna kan sälja” eftersom man inte vistas där. Reaktionen på detta känns nog allt ganska ordentligt överdriven. Är själv stugägare i annan tornedalskommun och skulle inte reagera så starkt om jag fick brev.

  8. Bra initiativ av kommunerna att lyfta problematiken med husen som används endast några veckor eller månader per år, samtidigt som barnfamiljer och hemvändare söker bostäder. Tycker brevet lyfter fram fint det känslomässiga band som finns till dessa hus som inte nyttjas året runt. Det är en öm punkt, men någonting måste göras. Vi på landsbygden har inte alls samma möjligheter att bygga hus som stadsborna har och det finns inga sätt för kommunerna att stötta i den processen. Visst, man har märkt så kallade LIS-områden där man lättare ska kunna bevilja bygglov på strandnära mark, men i slutändan är det ändå länsstyrelsen som beslutar i den frågan. Sen kommer vi till största problemet och det är att banken beviljar inte lån. Ungdomar får inte låna till att bygga hus på landsbygden och vilka småbarnsföräldrar har flera miljoner på banken?
    Typiskt ”Stockholmare” att ta åt sig. Man vill både ha kakan kvar och äta den. Sen ska dom ändå bli hyllade som landsbygdshjältar för att dom minsann spenderar pengar och anlitar lokala företag på somrarna.
    Det är tack vare oss som bor i Tornedalen som ”sommargäster” har möjlighet att återvända hit och anlita lokala företag för att måla om sitt hus. Det är vi som är hjältar som kämpar för att behålla samhällsservice på landsbygden, samtidigt som vi hela tiden kämpar i motvind och ska försöka tävla mot storstäderna. Jag hyllar kommunerna som vågar satsa på nytänkande projekt och som gör sitt bästa för att vända på dom nedåtgående befolkningssiffrorna. Om inte Tornedalskommunerna lyckas vända detta så kan det bli så att nästa gång man ska måla om huset får man ta penseln i sin egen hand, då det kanske inte finns några lokala företag att anlita i framtiden.

    • Håller med dig till 200% att det är befolkningen som är åretrunt boende som gör att storstadsborna har möjlighet att komma några veckor per år till sin ”sommarstuga”.
      Detta fenomen har pågått i årtionden sedan urbaniseringen började i Sverige och storstadsbon behövde komma ut på landet för rekreation.

      • Jag uppmanar Haparandabladet att granska vad projektet Hej hemby kostar oss skattebetalare. HB skulle också kunna ställa beslutsfattarna till svars. Hur tänker dom när dom satsar stora belopp av skattemedel utan att problemet ens existerar?! Det finns ju alltid gott om hus till salu på hemnet och blocket, dessutom otroligt billiga hus!
        Nä, problemet är att det inte finns efterfrågan att flytta hit. Det är där ni ska satsa resurserna. Först skapa efterfrågan, sen kan ni leka mäklare.

    • Om du vill köpa ett hus eller en bostad rekommenderar jag tex hemnet.se. Det finns inga förbud heller mot att spontant lägga ett anbud till en fastighetsägare. Om ägaren ej vill sälja får du bygga nytt. Får du inga lån är det väl dags att utbilda dig och skaffa ett jobb hemma, eller flytta dit jobb finns. Så ordnar de flesta andra boende och försörjning, utan att kräva att kommunen och ”Stockholmarna” ( som ofta är dina släktingar och gamla vänner) ska ge dig ett hus. Och om inte det heller lyckas återstår möjligheten att rösta rött, gå på bidrag och skylla på ”Stockholmarna”…

  9. Tja, man upphör ej att förundras. Malin och andra som äger fritidsfastigheter har ingen anledning att inte göra det om man själv vill. Än så länge har ingen uppfunnit ordet ”stugskam” heller. Bra att lokalpolitikerna i Tornedalen hämtar inspiration utifrån, men man behövde ju inte ta ideer från Zimbabwe och Robert Mugabes jordreform…..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Ungdomsgården som försvann

För två år sedan öppnades en föreningsdriven ungdomsgård i Pajala. Den hade en minimal budget och anställda fick söka bidrag till drift och egen lön. I samband med pandemin hamnade verksamheterna i malpåse, och gården blev nerlagd.

Politikerna som gör affärer med kommunen

Haparandas politiska ledning är smått unik. Samtliga ledande politiker inom den styrande alliansen – utom kommunalrådet – är aktiva företagare. En del levererar varor och tjänster till kommunen. HB har kartlagt deras ekonomiska engagemang med kommunen – även när det gäller kommunala arvoden.

Pojke cyklade ned i öppet schakt

Under tisdagens kväll skadades en åttaåring då han cyklade ned i ett vattenfyllt schakt på en avgrävd gc-väg i Haparanda. – Han hade änglavakt, han hade kunnat bryta nacken, säger mamman Tiia Backman.

Flyktingpojken tvingades fly igen

JUNOSUANDO Den afghanska pojken kom in i pörtet hos Inga-Lill och Roger Poromaa i Junosuando, som en studsande och hoppande 13-årig virvelvind. Efter det senaste avslaget från Migrationsverket om utvisning när Zyarmal fyllt 18 år upplevde han att hoppet var ute och flydde från Sverige till ett annat land.

Spanienresa kritiseras

Kommundirektören Lena Ekh var i förra veckan på en semesterresa till Spanien, vilket har fått kommunanställda att reagera ”med bestörtning”, enligt flera tips till HB.

E4-trafik rakt genom byn

Under pågående vägarbete på E4 mellan Salmis och Vuono väljer många att ta vägen genom Vuono by. Nu är bybor rädda för att det ska ske en olycka då få håller hastighetsbegränsningen.