fbpx

Vi ska vara stolta över vårt språk

För 40 år sedan inleddes en diskussion i Haparandabladet av Matti Kenttä och Bengt Pohjanen. Frågan rörde det som idag betecknas som meänkieli, vårt språk.

Det gick nog inte riktigt att förstå vad som då inleddes, men vi ska med stolthet se tillbaka på de 40 år som gått med meänkieli, varav drygt 20 år som ett erkänt minoritetsspråk.

Det var för några veckor sedan som det knackade på dörren till HB:s redaktion. Bengt Pohjanen kom på besök och ville besöka HB:s arkiv och de känsliga tidningslägg som förvaras där. Vi är mycket restriktiva med att ge tillgång till vårt arkiv, då tidningsläggen är en skatt som vi vill bevara för våra efterkommande.

Ett försiktigt bläddrande gav dock svar att året 1981 och i dagarna exakt 40 år sedan, närmare bestämt den 4 juli, som Bengt Pohjanen ställde frågan till Matti Kenttä om meänkieli är svenska eller finska. Läs hans essä här.

Vad som är ett språk kan lätt bli en filosofisk fråga och den som söker en absolut ordning och tydliga gränser kan gärna fundera över den svenska som talas. Jag mötte nyligen en äldre man som hade stark skånsk prägel på sitt språk, som var svenska. Det var inte i varje läge helt enkelt att förstå vad han ville meddela, men ingen kan betvivla att vi båda talade samma språk.

På samma sätt har invandring förändrat språket. Såväl invandring, samhällets utveckling och inte minst teknisk utveckling etablerar nya ord och förändrar språkbruket. Det är en stor händelse när de svenska nyorden presenteras varje år. Ett av de mer värdefulla ord som etablerat sig i svenskan är ”hen”, alltså en könsneutral beteckning på en person. Mycket användbart och en av de många nyanser som bygger upp språken.

Meänkieli är ett språk som jag inte helt och hållet behärskar men som jag ganska hyfsat förstår. Jag har växt upp med meänkieli i hemmet och det talades förstås av mina mor- och farföräldrar. Min framlidne farfar Toivo Pekka som växte upp och levde hela sitt liv i Narken beskrevs av språkkunniga som talandes ”en utmärkt meänkieli”. I släkten finns ljudinspelningar av min farfars far med berättelser om livet och levernet i Tornedalen. Att idag förstå farfars fars meänkieli är inte helt enkelt, ens för de som är duktigt meänkieli-kunniga.

Det kämpas med att skriva ned berättelserna som förmedlas via ljudupptagningarna. Svårigheten står att finna i att alla språk förändras över tid, självklart även meänkieli.

Att Tornedalen har ett eget språk är något vi ska vara mycket stolta över. Ett språk är en rikedom som är lätt att bära och en brobyggare till andra språk och människor.

Det har inte alltid varit så, då Tornedalen utsatts för en försvenskningspolitik där finska och meänkieli både skambelades och förbjöds. När hemspråksundervisningen infördes på 1970-talet var det inte meänkieli som lärdes ut i Tornedalen, utan standardfinska. Meänkieli har dock revitaliserats och att det år 2000 erkändes som ett minoritetsspråk var en avgörande vändpunkt.

Jag kan med stolthet se tillbaka på HB:s roll i att återupprätta och utveckla meänkieli.

Varje lokaltidning har en viktig uppgift, men HB har i det här fallet en än större roll. Att bygga stolthet över vårt eget språk, meänkieli, är att bygga en framtid för Tornedalen och tornedalingarna.

För övrigt är det en njutning att lyssna till meänkieli och jag kan rekommendera en nätsökning efter ”kända filmer dubbade på meänkieli”. Söksvaren ger avsnitt av bland annat filmen Hajen som dubbats till meänkieli.

Örjan Pekka Ledarskribent

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

43 kommentarer på “Vi ska vara stolta över vårt språk

  1. Arvo Iivari, jag noterar att ditt förakt för din egen etniska bakgrund tycks gå hand i hand med en vurm för den svenska värdegrundsdemokratin. Du vill ju välkomna folk från Afghanistan, så länge de lär sig svenska, men äldre tornedalingar, som önskar tala sitt modersmål i sin egen hembygd, vill du fördriva. Det du skriver manar verkligen till eftertanke!

  2. Arvo Iivari , tänker du avskaffa de fyra tusen svenska ord som den konstruerade finskan förfogar över och dessutom alla andra välska ord som smugit sig in i den rena finskan

    • Välska ord…Viktigpetter, jag gillar din grammatiska akrobatik! Ord och språk blandas och formas, men sen finns ju faktorn med syftet att etymologisera (gammalgrekiskt ord om att söka ordens ursprung). Om du har sett filmen ”Mitt feta grekiska bröllop” vet du att allt kommer från grekiskan. Men, om man bara är lite nyfiken kan man prova olika ord…”kvarn” på svenska tex är väl enligt dig nån nordtysk bondska? Men kvarn på spanska heter molina, på tyska myhle, på skånska (östdanska) mölle etc. Men varifrån kom ordet kvarn om det på tyska heter myhle. Sen har vi ordet bröd. På finska leipää, på ryska schlep, men på latin pan. Där har vi nog tyska brot som ursprung. Sista exemplet är ordet slips….i Estland heter det schlips, från den goda tiden/svensktiden som en estländare sa åt mig. I Finland heter det kravatti, vilket nog härstammar från franskans ala croat, vilket symboliserade hur kroatiska soldater knöt sina halsdukar under nåt krig förr i tiden. Men Viktigpetter olkaa huvää, sortera gärna sanojat sinäkki…

        • Bra Petrus, du breddar vår genensamma kunskap! Kravatti och solmio funkar. Finns också ordet kravattisolmu om man googlar.

          • ”Kravatt” är väl ett annat ord för ”slips” här också, fast det är sällan man hör det ordet.

        • O sole mio …
          Det verkar besläktat med det finska ordet för ”knut”, då, vilket ju vore logiskt.

  3. Hur är det Svenne om det i annonsen står att kunnighet i svenska är ett krav. Får inte kunnighet i meänkieli ens vara en merit om det i övrigt är jämförbara meriter. Om kommunen tror sig räkna på en längre anställningstid med någon från omgivningen. Det är större risk att en främling avslutar sin tjänstgöring tämligen omgående.

  4. Meän kieli som önskvärt i jobbannonser som Övertorneå kommun har ute, hindrar välutbildade svensktalande att söka samt att få tjänster. Det hindrar inflyttningen till kommunen. Dax att tänka om! ni beslutsfattare som utannonserar samt tillsätter tjänster.

    • Det där stämmer inte.

      Kunskaper i meänkieli är meriterande. Det betyder att när två sökande är lika kvalificerade så ska den som dessutom behärskar meänkieli få jobbet. Det här gör att fler infödda kommunmedborgare kan ta del av samhällsservice på sitt modersmål.

      • Jan-Erik, problemet blir väl om nån som inte får jobbet överklagar. Hur mäter man kunskaper i meänkieli? En som talar flytande svenska och finska (vilka jag känner många), men som inte hakat på meänkielihajppi, hur bedöms dom? Ska dom göra skriftprov på finska och blanda in 20% svenska ord? Lyssnade på Sisuradio för nåt år sedan, en trevlig o rolig kille berättade om en jobbig dag som han ville avsluta med bastu….han berättade att han haft ”huono tuuri”, och det blev inte bättre i bastun eftersom det var ”stoppiavloppissa” (sic). Ärligt talat, tycker du Jan-Erik att det är sånt som ska avgöra om en infödd Pajalabo eller en inflyttad skåning ska få jobb som rörmokare?

        • Det finns definitivt inget egenvärde i att pajalaborna får en rörmockarkår som inte förstår vad den historiska majoritetsbefolkningen i området säger. Däremot finns ett egenvärde i att lokalbefolkningen, särskilt våra äldre, kan ta del av olika typer av tjänster på sitt modersmål. Att befolkningen använder svenska lånord har ingenting med saken att göra.

          • Janerikki, asia selvää, parempi jos rörmokkari ossa sano ”en mie (mie=minä på riktig finska) tie (tietä) hankala juttu” än att avloppet fixas …och de gamla idag i Tornedalen borde rimligen vara födda på 30-40 talet och borde rimligen ha lärt sig svenska?

          • Vilket jäkla svammel! Orkar inte linda in budskapet mer. Sverige är Sverige, och där gäller svenska oavsett om du är född i Kabul eller Erkheikki. Om inte svenska språket passar så får antingen du eller jag flytta, och jag tänker inte flytta på mig. Men faktum är väl att om du flyttar dit tornedalafinska i dess ursprungliga form talas, dvs i finska Tornedalen, så funkar det väl dåligt pga all inblandad svenska. Tror signaturen Älä Planta är nåt på spåren.

  5. Alw: Din tirad innehåller en ordblandning av lågtyska , franska och latin och gemensamma gammalgermanska ord. Vill du med det visa vilken rotvälska det svenska språket är, eller visste du inte det?

    • Jag är född, uppvuxen och lever i Tornedalen. Jag förstår Meän kieli men kan inte prata. Är jag mindre Tornedaling då? Det verkar nästan så. Jag har inte alls samma möjligheter. Jobb Jag skulle älska och har kompetens för har jag inte chans att få. Projektpengar är ofta låsta till Meän kieli. Inte så utvecklande då det bara är samma personer som tillhör rätt kretsar som är intressanta. Ni går miste om många kreativa personer här i Tornedalen pga detta.

      • Jag känner likadant som du, Främling. Som infödd svensktalande tornedaling blir man diskriminerad i alla möjliga sammanhang. Dags att införa rättigheter för oss som ursprungsbefolkning!

      • Bäste Främling i Tornedalen och signaturen Zxcvbnm. Era funderingar är berättigade. Ni har dock turen att ha hamnat på rätt webbsida. HB: s ägare brukar låtsas vara politisk obunden (men det drar kraftigt mot C och MP i de yviga ledarskrifterna). HB-ledarna ogillar dock sådana som (påstås) sortera människor (men det gäller bara högern). Således borde även du ha HB:s stöd om du blir bortsorterad i ditt eget hemland pga ditt ursprung…

      • Ja, givetvis är du mindre tornedaling om du inte behärskar meänkieli. Tornedalen är inte primärt ett geografiskt område, utan ett kulturellt område. Huruvida någon är tornedaling beror således på individens förhållande till den kultur som utmärker Tornedalen.

        • Jan-Erik, ditt inlägg är ett bra exempel på hur man sorterar människor utan att ta till skallmätning, men du har ju en egen metod för att gradera vilka grannar som duger.

          • Jag förstår inte varför det skulle vara det minsta kontroversiellt att hävda att den som talar svenska är mer svensk än den som inte gör det. Varför skulle det vara annorlunda för oss meänkielitalande tornedalingar?

        • Ja, men då så Jan-Erik. Känns ju härligt att veta att man inte är Tornedaling för att man inte behärskar meänkieli. Känns ju fräscht att man 2021 delar upp folket i A- och B-lag. Men fortsätt ni bråka om språket och bidragen i spaltmeter i Hb. Släck lyset när ni är klara och lycka till med att utveckla bygden.

          • Tornedalingarna är en minoritet och inte ett projekt för byautveckling. Jag menar inte nödvändigtvis att man måste behärska meänkieli fullt ut för att vara tornedaling. Men på något sätt måste man vara inkopplad i den kulturella särart som utmärker Tornedalen. Jag har svårt att se hur man kan vara det helt utan meänkieli.

          • Det är oerhört provocerande att läsa att man anses vara mindre värd eller inte ens få kalla sig tornedaling om man inte kan meänkieli! Det är ju på gränsen till sjukt!
            Då förstår man ju varför personer med lite högre ambitioner drar härifrån om det i en rekrytering väger över om du kan ”språket”. Ser tex nu att man söker skådespelare till en film. Enda kravet är att du kan meänkieli. Sedan kan du spela teater som en påse nötter. Det viktiga är meänkieli. Vad blir det för kvalité? Handen på hjärtat så är ju produktionerna från både TV och radio rätt dåliga och ibland riktigt genant. Varför? Man har inte personer som är duktiga som producenter, regiförfattare, skådisar eller programledare. Man utgår ENBART från att de kan meänkieli. Tänk om det var så i resten av Sverige?! Vi skulle vara ett u-land…

  6. Petrus , vetenskapligt sett är svenskan en fäbodvariant av lågtyskan.

    • Fini gröni blusi, lastibili tarte grundlisen över synin, säj dada, onkos sulla bibbi, det här kommer mann långt i Sverige.

  7. Suomella pärjää hyvin. Sitten riittää englantti.kiitos kiitos tak tak.

  8. Barn och ungdomar kommer aldrig att vilja lära sig ”meänkieli”. Det räcker med svenska och engelska, tycker de. Det är klart man får drömma om och tycka vad man vill, men nog är ”meänkieli”tiden förbi. Och Affe har rätt; Vetenskapligt är ”meänkieli” inget språk, men kul är det. Förresten, inte förstår finnar ”meänkieli”.

  9. Tornedalsfinskan kommer aldrig att dö ut. Den finskan som mina föräldrar och tidigare generationer talade är ju samma språk som talades och ännu talas i finska Tornedalen. Så länge Finland finns kvar, finns också tornedalsfinskan kvar.
    Hittepåspråket meänkieli är däremot inte så noga att bevara. Det är tornedalsfinska med tillägg av ”förfinskade” svenska ord. Ord som lades till av folk som inte hittade de rätta finska orden, exempelvis ”äpyli” och ”gahveli”. Även om dessa kunde, lite på skoj, användas på finska sidan så har de inget värde.
    Efter statusen som minoritetsspråk har nya onödiga låtsasord och en rent löjlig grammatik tillkommit. Inte sa man ”oon” på svenska sidan av Torneälven och ”on” på finska. Bara svammel och inget att bevara. Statusen som minoritetsspråk och medföljande ”piitraki” har lett till en debatt som förgiftar Tornedalen och skrämmer bort människor snarare än förenar.

    • De ord i meänkieli som av många uppfattas som moderna ”förfinskningar” är i självaverket lånord som funnits i riksfinskan under lång tid, men som fallit bort under de senaste decennerna. En snabbsökning ger i handen att ”kahveli” funnits i finska ordböcker så sent som på 1960-talet, med tillägget att det redan då var ålderdomligt. Ska vi verkligen sluta använda gamla och väletablerade ord bara för att man inom finskan slutat med det?

  10. Poängen med meänkieli är att ge våra barn möjlighet att tala, tänka och känna som våra förfäder. Detta kan inte vara annat än 100% rätt och riktigt!

  11. Språkfrågan har hamnat i bakvatten till följd av intriger och maktbegär bland de som tidigare låg i framkant. Plötsligt får ei se kannatte gänget luft under vingarna. Affe har helt rätt, mångfald är inte enfald!

  12. Meänkieli är en viktig del av norra Sverige, vi ska bevara det givetvis så länge det går.

  13. Som sagt var när meänkieli kommer till tals är det som att vända på en sten ,allt möjligt kryper fram. Varför anser ni inte att det hade varit mycket bättre om hela svenska folket fått lära sig den riktiga tyskan i stället för denna fäbodtyska som nu frodas. Det hade verkligen gjort nytta när ni nu är på spaning efter det. Nu får vi dras i all oändlighet med denna lågtyska dialekt som man inte kommer någon vart med.

  14. Jag är 85 år och mitt modersmål är finska.Så står det i mina personuppgifter.Mina föräldrar läste bibeln på finska osv.Mitt handikapp i början av livet var det förbjudna språket finska,Jag borde självfallet få lära mig bokfinska eller riksfinska och inget sånt där som enskilda tror skall rädda Tornedalen.Nys!Lär folket riksfinska för att kunna ta del av finsk arbetsmarknad och finsk kultur!

    • Ei se poka kannatte tuomosia fräckheetiä språkata. Undertecknattu on puhunu meänkieliä mitten mulle on passanu ja se on funkeeranu hymy huulessa aina. Haaparannassa pitää osata kaikkia kieliä ja svenskaa pitä kaikki ainakin ymmärtää jos täälllä asuupi! Tänk dig själv när en finne som bor i Torneå börjar prata engelska med dig som står bakom butiksdisken. Löjligt

      • Sverigevän, lite oklart vad din poäng är. Men jag håller med om att man bör försöka behärska de språk som gäller där man bor. Men,om den minsta gemensamma nämnaren mellan en finne och en svensk i Tornedalen är engelska och dom klarar av att kommunicera, så varför inte?

    • Nog har du helt rätt. Det hör till god sed att blanda dessa två språk då vi pratar med ”meikäläisiä”, vilket ännu är gångbart bland oss äldre. Vi söker dock automatiskt efter de finlandsfinska orden då vi besöker Finland, vilket är mycket berikande. Tänka sig att vi lärt två språk helt gratis, därtill har den äldre generationen också blivit självlärda i att läsa och skriva finska. Tyvärr är allt detta svårare bland de yngre. I Finland lär de sig Sv i skolan, men de tar tyvärr inte tillvara möjligheten att tala svenska i Sverige, utan går mer över till engelskan, konstigt nog. En fantastisk möjlighet bland dem som växer upp vid olika landsgränser. Som barn medförde det en hel del svårigheter, men som vuxen ett stort berikande.

  15. Inget språk, en dialekt.
    75-80% av orden är finska så det är en finsk dialekt.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Stora löjfångster vid premiären

Löjfiskepremiären i söndags gav stora fångster av löja som innehöll gott om rom.
– Inget talar för att löjan är hotad, säger Ingvar Lerdin, Seskarö, ordförande i Norrbottens Kustfiskeförbund.

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.